Bladlusarter i Sverige — gröna, svarta, persikoblad
500+ arter på svenska växter — vilka är vanligast och vad äter de?
Rosenbladlus (grön) på rosor. Bönbladlus (svart) på bönor och kåpor. Persikobladlus (grön-gul) generalist, virusvektor. Äppelbladlus (rosa) på fruktträd. Alla saneras liknande men värdväxt varierar.
Rosenbladlusen (Macrosiphum rosae)
Grön–rosaaktig, 3–4 mm, exklusivt på rosor och rosenarterna. Peak maj–juli. Symptom: honungsdagg, knoppar deformeras.
Bönbladlusen (Aphis fabae)
Mörkt svart-brun, 2–3 mm. Angriper bönor, rödbetor, vallmo, benved. Två-värd-cykel: benved på vintern, kryddväxter på sommaren. Mycket aktiv i maj–augusti.
Persikobladlusen (Myzus persicae)
Gröngul, 2 mm, extrem generalist — över 400 värtväxter. Allvarlig virusvektor. Vanlig i växthus på tomat, paprika, potatis. Utvecklar resistens snabbt mot insekticider.
Äppelbladlusen (Dysaphis plantaginea)
Rosa–grå, 2,5 mm, specialist på äppleträd på våren. Rullar ihop blad så att de inte fotosyntetiserar. Allvarlig i äppelodling — ekonomiskt viktig vektor.
Ullbladlöss och barrträdslöss
Ullbladlöss (Eriosoma lanigerum) — vit ludding på äppelstammar. Barrträdslöss (Cinara, Lachnus) — stora (3–5 mm) på gran och tall, honungsdagg som lockar getingar.
Åtgärder per art
Såpvatten fungerar mot alla. Biologisk kontroll varierar: rosenbladlus + nyckelpigor, persikobladlus + Aphidius-stekel, ullbladlöss + Aphelinus mali-stekel. Artbestämning hjälper välja specifik predator.
- 01Artdatabanken, SLU·2024Databas