Duvspillning — hälsorisk och säker städning
Papegojsjuka, salmonella och damm. Så farlig är duvspillning egentligen — och hur du städar den utan att bli sjuk.
Duvspillning kan bära Chlamydia psittaci (papegojsjuka) och salmonella; störst risk är att andas in damm från intorkad spillning. Städa alltid fuktigt — aldrig torrsopa eller dammsug. Använd handskar och vid större mängder andningsskydd (FFP3). Vid stora ansamlingar: anlita sanering.
Papegojsjuka (psittakos)
Duvor kan bära bakterien Chlamydia psittaci, som orsakar papegojsjuka (psittakos, ornitos) — en anmälningspliktig sjukdom. Många smittade fåglar är helt symtomfria, men människa kan smittas framför allt genom att andas in damm från intorkad spillning och sekret. Sjukdomen ger ofta influensaliknande symtom (feber, muskelvärk, huvudvärk) och kan i allvarligare fall ge lunginflammation; inkubationstiden är vanligen omkring tio dagar. Den behandlas med antibiotika — berätta för vården om du utsatts för fågelträck.
Salmonella och parasiter
Spillningen kan även innehålla Salmonella och andra tarmbakterier, så låt aldrig mat eller matlagningsytor komma i kontakt med den. Tomma duvbon är dessutom ofta fulla av fågelkvalster och fågellöss, som kan söka sig in i bostaden — ta bort bon med handskar och rengör platsen.
Så städar du säkert
Den viktigaste regeln: städa aldrig intorkad spillning torrt. Torrsopning och dammsugning virvlar upp smittförande damm — just det du vill undvika. Gör så här i stället:
1) Ta på handskar (och vid större mängder andningsskydd FFP3 och skyddsglasögon). 2) Fukta spillningen med vatten eller desinfektionsmedel och låt verka en stund. 3) Torka upp med papper eller trasa. 4) Släng allt i en sluten påse i restavfallet. 5) Rengör ytan och tvätta händerna noga. Vid stora, gamla ansamlingar på vind eller i takfot — anlita professionell sanering.
- 01FolkhälsomyndighetenMyndighet
- 02AnticimexArtikel
