Borrelia — symtom efter fästingbett och när du ska söka vård

Vad borrelia är

Bakterie­infektion orsakad av spiroket-bakterier — Borrelia burgdorferi, B. afzelii, B. garinii. I Sverige är B. afzelii vanligast — tenderar att ge hud-manifestationer. En betydande andel av fästingarna bär bakterien. Risken för smitta ökar ju längre fästingen sitter.

Erythema migrans — det klassiska tecknet

3–30 dagar efter bett: röd ring eller hudförändring kring bettstället. Börjar som liten röd prick, växer utåt, ibland med ljusare centrum ("donut-ring"), 5–30 cm diameter. Oftast inte klåda eller smärta. 70–80 % av borrelia­fall har typisk erythema migrans. Kontakta vården när du ser en sådan rodnad — det är inte akut, men den ska behandlas, och utseendet räcker oftast för diagnos.

Senkomplikationer om obehandlad

Neuroborrelios: huvudvärk, ansikts­förlamning (facialispares), ryggmärgs­påverkan. Lyme-artrit: ledvärk, oftast i knä. Acrodermatitis chronica atrophicans: kronisk hud­förändring, rödblå fläckar. Lyme-karditis: sällsynt hjärtpåverkan. Tidig diagnos förhindrar allt detta.

Diagnos och behandling

Diagnos vid erythema migrans: klinisk, inget blodprov krävs i tidigt skede. Blodprov (IgM/IgG) kan användas vid sen­komplikationer men är inte pålitligt tidigt. Behandling: antibiotika som läkaren väljer — i Sverige ofta penicillin vid typisk erythema migrans, i vissa fall doxycyklin. Vid tidig behandling läker de allra flesta helt. Senare stadier kan kräva längre behandling.

Andra borrelia-symtom bortom erythema migrans

Cirka 20–30 % av borrelia-fall saknar typisk röd ring. Andra första-symtom: diffus feber, ledvärk (ofta knä), ovanlig trötthet som kvarstår veckor, ljuskänslighet, ansiktsförlamning (facialispares), obeskrivlig huvudvärk. Vid sådana symtom efter ett fästingbett de senaste månaderna — kontakta vården och berätta om bettet. Sen diagnos är svårare att behandla.

Neuroborrelios — den svårare formen

Hos en mindre andel sprider sig obehandlad borrelia till nervsystemet. Neuroborrelios ger brännande smärta längs nerver (oftast en sida av kroppen), ansikts­pares (ena sidan av ansiktet hänger), känselpåverkan, svaghet i arm eller ben. Behandlas med antibiotika, i Sverige ofta i tablettform under ett par veckor; i vissa fall ges behandlingen som dropp på sjukhus. De flesta återhämtar sig helt; några får kvarstående neurologiska symtom.

Post-treatment Lyme Disease Syndrome (PTLDS)

En minoritet av borreliapatienter rapporterar kvarstående trötthet, ledvärk och "brain fog" efter adekvat antibiotikabehandling. Kallas PTLDS — orsaken är omdiskuterad (kvarvarande bakterier? autoimmun reaktion?). Svenska riktlinjer rekommenderar inte förlängd antibiotika då evidensen saknas; istället symtom­behandling, fysioterapi, kognitiv beteendeterapi vid behov.