Skrämmor mot grävling — ljus, ljud, doft & vatten
Så gör du tomten obehaglig för grävlingen med rörelseljus, ultraljud, doft och vatten — och varför tålamod krävs.
Grävlingen är nattaktiv och skygg. Rörelseljus, en solcellsdriven djurskrämma med ultraljud och blixt, viltgranulat/doftpreparat och en rörelsestyrd vattenspridare kan störa den. Ultraljud biter bättre på grävling än på fåglar. Ingen skrämma är hundraprocentig mot en platstrogen grävling – flytta, variera, kombinera och ta bort maten.
Ljus och ljud stör nattdjuret
Grävlingen är nästan uteslutande nattaktiv och skygg, och ogillar plötsligt ljus och oväntade ljud. Rörelseaktiverade lampor och en solcellsdriven djurskrämma med ultraljud och blixt kan få den att associera din tomt med obehag. Ultraljud fungerar bättre på ett däggdjur som grävling än på fåglar, eftersom den hör de höga frekvenserna. Placera skrämmorna längs grävlingens stig och vid grytöppningarna, där effekten blir störst.
Doft — men snälla mot marken
Grävlingens skarpa luktsinne gör den känslig för dofter som signalerar fara. Viltgranulat och andra doftpreparat att strö längs stigen och vid grytet fungerar för många. Undvik lösningsmedel och diesel som ibland rekommenderas i äldre husmorsråd – de skadar mark och grundvatten. Håll dig till miljövänliga, avsedda medel och förnya dem efter regn.
Vatten överraskar bäst
En rörelsestyrd vattenspridare som ger en oväntad kalldusch är ofta den mest effektiva och samtidigt skonsamma skrämman, eftersom den fysiska överraskningen är svår att vänja sig vid. Rikta den mot grävlingens vanliga väg in i trädgården.
Tålamod och kombination
Grävlingar är vanedjur, och en etablerad grävling flyttar sällan över en natt. Sätt in flera olika skrämmor, flytta och variera dem ofta, och kombinera med nedgrävt nät och borttagen mat. Ju tråkigare och otryggare tomten blir, desto större chans att grävlingen väljer en annan.
- 01Svenska JägareförbundetMyndighet
- 02NaturvårdsverketMyndighet
