Hackspett — trumningen och hålen i fasaden, och hur du får den att sluta.

Få saker väcker en villaägare så effektivt som en hackspett som börjar trumma på husväggen i gryningen. Ibland handlar det bara om ljud, ibland dyker det upp riktiga hål i panelen. Den vanligaste boven är större hackspett, och för att stoppa den behöver du först förstå varför den hackar — det avgör vilken åtgärd som fungerar.

Hackspetten hackar på huset av tre skäl: den trummar för att markera revir och locka partner, den söker insekter i träet, eller den gör ett bohål. Den goda nyheten är att alla tre går att åtgärda skonsamt — vilket dessutom är ett krav, för hackspetten är fridlyst. Det handlar om att avvärja den tidigt med rörelse och reflex, åtgärda eventuella insekter i väggen, laga hålen och göra fasaden ointressant. Den här guiden går igenom hur du känner igen hackspetten, varför den valt just ditt hus, och vad du får och inte får göra.

Den hackspett som oftast ger sig på hus är större hackspett, en kråkstor, svartvit fågel som klättrar uppför stammar och fasader med ryckiga skutt.

Utseende

Större hackspett (Dendrocopos major) är 23–25 cm lång med ett vingspann på 34–39 cm och väger omkring 80 gram. Den känns igen på den svartvita dräkten med två avlånga vita skulderfläckar och en röd undergump under stjärten. Hanenhar dessutom en röd fläck i nacken, honan saknar rött på huvudet, och ungfåglar har röd hjässa.

Ljudet — trumning och "kick"

Hackspetten hörs ofta innan den syns. Den trummar — en snabb, hård serie slag mot en resonant yta — och har ett skarpt, upprepat "kick" som läte. Trumningen är kraftigast på våren och kan låta oroväckande högt när den sitter på en husvägg, ett stuprör eller en plåtdetalj.

Större, mindre eller spillkråka?

Mindre hackspett är sparvstor och mycket mindre vanlig. Spillkråkan är kråksvart och stor som en kråka, med röd hjässa, och kan hugga stora, avlånga hål. Gröngölingen är grön med röd hjässa och hackar mest i marken efter myror. Den svartvita fågeln med röd undergump på fasaden är dock nästan alltid större hackspett. Mer i vår guide om att känna igen hackspetten.

Nyckeln till att stoppa en hackspett är att förstå varför den hackar, för de tre orsakerna kräver olika åtgärder. Titta på vad den gör: låter det bara, eller blir det hål?

1. Trumning — för revir och partner

Oftast handlar det om trumning: hackspetten väljer den mest resonanta ytan den hittar — en husknut, en vindskiva, ett stuprör eller en plåtbeslag — och trummar för att höras så långt som möjligt och markera revir och locka en partner. Detta gör den mest på våren, och det gör oftast ingen eller liten skada på själva träet — det är ljudet som stör. Mer i vår guide om hackspett som trummar på plåt.

2. Matsök — insekter i träet

Hackar den ivrigt och upprepat på samma fläck och gör gropar eller små hål kan den söka insekter — larver eller skalbaggar — i panelen. Då är hackspetten ett symptom: den avslöjar att det kan finnas ett insektsangrepp i väggen som är värt att undersöka.

3. Bohål — den gräver ett rede

Ibland börjar hackspetten mejsla ut ett runt bohål i en vägg, gärna i mjukt trä som cederpanel eller i isolerade träfasader som liknar en murken stam. Det ger ett stort, tydligt hål och sker på våren. Ett påbörjat bohål bör avvärjas snabbt — men blir det ett aktivt bo med ägg eller ungar är det skyddat, och då måste du vänta ut häckningen.

Hackspetten avvärjs bäst med rörelse och reflexer precis där den hackar, och ju tidigare desto bättre. En hackspett som just börjat är mycket lättare att flytta än en som hållit på i veckor.

Rörliga reflexer

Häng reflekterande, rörliga föremål — blänkande band, spegelremsor, snurrande reflektorer — tätt intill den plats där hackspetten hackar. Rörelsen och de oförutsägbara ljusblixtarna gör platsen otrygg. Sätt upp flera och flytta dem med några dagars mellanrum, annars vänjer sig fågeln.

Nät över hacktället

Ett effektivt fysiskt skydd är att hänga fågelnät några centimeter ut från väggen över det utsatta partiet, så att hackspetten inte kommer åt panelen. Nätet ska sitta löst och en bit från fasaden. På särskilt utsatta ytor kan man också klä partiet så att det inte längre lockar.

Attrapper — begränsad effekt

Rovfågels- och hackspettsattrapper (som signalerar "upptaget revir") kan ha viss effekt en tid, men hackspetten är smart och vänjer sig snabbt vid något som inte rör sig. Använd dem i så fall tillsammans med rörliga reflexer och flytta dem ofta. Mer i vår guide om att skrämma bort hackspett.

• Agera tidigt — en nybörjad hackspett är mycket lättare att flytta.
• Häng rörliga reflexer (blänkande band, snurror) tätt vid hackstället.
• Flytta och variera skrämmorna med några dagars mellanrum.
• Häng fågelnät några cm ut från väggen över utsatta partier.
• Misstänker du insekter i träet — undersök och åtgärda orsaken.

När en hackspett envist mejslar på samma fläck kan den försöka komma åt något ätbart i träet. Då är den värd att lyssna på — den kan avslöja ett insektsangrepp du annars inte sett.

Hackspetten som larmklocka

Hackspetten lever bland annat av skalbaggar, larver och myror, och den hör och känner var det finns insekter i trä. Upprepad, riktad hackning på en särskild del av fasaden kan därför vara ett tecken på att panelen eller virket bakom hyser träskadeinsekter — till exempel larver som lever i virket. Ser du små flyghål, gnagmjöl eller mjukt, angripet trä är det värt att undersöka närmare.

Åtgärda orsaken

Är det insekter som lockar hackspetten hjälper det inte att bara skrämma fågeln — du måste åtgärda angreppet. Låt en fackman bedöma virket, byt eller behandla angripet trä och håll fasaden torr, eftersom fukt gynnar både röta och de insekter som lever i trä. När maten är borta försvinner skälet för hackspetten att mejsla. Mer i vår guide om hål i fasaden och insekter.

När hackspetten är avvärjd återstår att laga skadorna och göra fasaden mindre inbjudande, så att nästa hackspett inte tar vid.

Laga hålen

Täta och laga hålen med träproppar, trälagningsmassa eller ny panel, och måla över så att det matchar. Gör det utanför häckningstid och först när du är säker på att inget bo är påbörjat eller aktivt i väggen. Öppna hål lockar nya hackspettar och släpper in fukt.

Gör fasaden ointressant

Behåll reflexer eller nät på tidigare utsatta ytor en tid framåt, och håll fasaden i gott skick — en torr, frisk vägg utan insekter och röta är mindre attraktiv. På särskilt utsatta hus kan man dämpa resonansen i trummningsytor eller klä om de mest angripna partierna, men det är ett jobb för en fackman.

Förebygg nästa vår

Hackspettsproblem kommer ofta tillbaka samma tid varje vår, när trumningen drar igång. Var därför beredd: sätt upp reflexer tidigt när du hör de första trumningarna, innan fågeln hunnit bestämma sig för att din husknut är dess bästa trumma.

Här är den viktigaste juridiska poängen: hackspetten är fridlyst, precis som nästan alla vilda fåglar utom kråkfåglarna. Det styr vilka åtgärder som är tillåtna.

Alla hackspettar är fredade

Hackspettar har ingen jakttid och är fredade året om. Du får inte döda, skada eller fångaen hackspett, och du får inte förstöra eller störa ett aktivt bo med ägg eller ungar. Det gör att din väg är skonsam avvärjning — rörelse, reflexer och nät — inte att skada fågeln.

Aktivt bo i väggen

Har hackspetten hunnit göra ett bohål och lagt ägg i väggen får du inte störa boet under häckningen — du måste vänta tills ungarna lämnat innan du tätar. Det är ännu ett skäl att agera tidigt, innan ett påbörjat hål blir ett aktivt bo. Är du osäker på vad som gäller kan du kontakta Länsstyrelsen för råd.

Hackspetten är byggd för att hacka. Att förstå den gör det lättare att förstå varför den valt ditt hus — och när problemet är som störst.

Byggd för att hacka

Hackspetten har en kraftig, mejselformad näbb, en stöttålig skalle och en lång, klibbig tunga som den når in i gångar och springor med. Den hackar för att komma åt insekter under bark, för att mejsla bohål — och för att trumma, som är dess sätt att "sjunga". Trumningen är alltså inte skadegörelse utan kommunikation.

Föda över året

På sommaren äter hackspetten mest insekter — skalbaggar, myror, larver och bladlöss — och tar ibland ägg och ungar ur andra fåglars bon. På vintern går den över till frön ur gran- och tallkottaroch besöker gärna fågelbord efter talgbollar och jordnötter. Vid fågelbordet är den oftast en uppskattad gäst, inte ett problem.

Bo och säsong

Större hackspett mejslar ut ett nytt bohål i en trädstam (eller ibland en vägg) varje vår, lägger 5–7 ägg som ruvas i 12–13 dagar, och ungarna lämnar boet efter 20–25 dagar. Det är på våren, i samband med revirmarkering och bobygge, som hackspettar ger sig på hus som mest. Arten är stannfågeloch finns i hela landet, från Skåne till Lappland.