Skator — trädgårdens smartaste fågel, sällan det problem ryktet påstår.

Få trädgårdsfåglar är så missförstådda som skatan. Den är svartvit, högljudd och skattrar från trädtopparna, den plundrar andra fåglars bon på våren, och den anklagas för både att utrota småfåglarna och att stjäla blanka smycken. Det mesta är överdrivet. Skatan är en kråkfågel — en av de mest intelligenta fåglar vi har, och ett av få djur som känner igen sig själv i en spegel.

Den goda nyheten är att skator sällan orsakar någon verklig skada, och att den effektiva — och lagliga — vägen inte är att skjuta utan att ta bort det som lockar dem och skydda småfåglarna. Det handlar om tre saker: göra fågelbordet och småfåglarna otillgängliga för skatan, skrämma skonsamtmed rörelse och reflexer, och plocka undan lättåtkomlig mat. Den här guiden går igenom hur du känner igen skatan, vad boplundringen faktiskt betyder, vilka myter som inte stämmer, och vad lagen säger.

Skatan är svår att förväxla med någon annan svensk fågel. Den svartvita dräkten, den långa skimrande stjärten och det skrattande, skallrande lätet avslöjar den direkt.

Utseende

Skatan (Pica pica) är 40–51 cm lång, varav den karakteristiska stjärten utgör ungefär hälften, och har ett vingspann på omkring 48–53 cm. Den väger bara drygt 200 gram. Dräkten ser svartvit ut på håll, men i solljus skimrar stjärten och vingpennorna vackert i metalliskt grönt, blått och lila. Hanen är obetydligt tyngre än honan, och ungfåglar har en mattare, brunsvart ton.

Läte

Skatans läte är ett hårt, skallrande "tjack-tjack-tjack" — ett skrattande skattrande som ofta hörs innan man ser fågeln, och som den använder flitigt som varningsrop. Det är ett av de säkraste sätten att avgöra att det är en skata i trädgården.

Boet

Skatboet är omisskännligt: ett stort, klotformat risbo med tak, byggt av kvistar och ofta placerat högt i ett träd eller i ett tätt, taggigt buskage. Kupolen skyddar äggen mot andra rovfåglar. Ett sådant bo sitter kvar år efter år och är lätt att få syn på när löven fallit. Mer i vår guide om skatbo i trädgården.

Skata, kråka eller kaja?

De andra vanliga kråkfåglarna ser helt annorlunda ut: kråkan är grå och svart, större och saknar den långa stjärten; kajan är mindre, grånackad och svartgrå med ljusa ögon; och nötskrikan är brunrosa med en klarblå vingfläck. Bara skatan har den långa, glänsande stjärten och den skarpa svartvita kontrasten. Mer i vår guide om att känna igen skatan.

Skatans "problem" handlar om fyra saker: att den plundrar bon, tar mat, väsnas och kan bli närgången vid boet. Inget av det skadar själva huset — skatan bygger inte in sig och gnager inte.

Boplundring på våren

Det mest omtalade är att skator är boplundrare. Under häckningen på vår och försommar tar de ägg och ungar ur andra fåglars bon för att mata sina egna ungar. Det är naturligt beteende, men kan vara obehagligt att bevittna i den egna trädgården. Vad det faktiskt betyder för småfåglarna är dock en mer nyanserad fråga — se nästa avsnitt.

Tömt fågelbord och stulen kattmat

Skatan är en allätare och tar gärna det som är enkelt: den tömmer fågelbordet, skrämmer bort mesar och finkar, och kalasar på kattmat och hundmat som står ute, i sopor och i öppen kompost. En trädgård med lättåtkomlig mat blir snabbt en samlingsplats för skator — och samma mat drar ofta till sig råttor.

Oljud

Skatans skallrande skattrande kan vara påträngande, särskilt tidigt på morgonen och när den varnar för en katt eller rovfågel. Ljudet är ofarligt men kan störa, och en flock skator på våren låter betydligt mer än en ensam fågel.

Närgången vid boet

Under häckningen kan skator bli närgångna och modiga nära boet och dyka mot katter och hundar som kommer för nära. De attackerar sällan människor, men kan skrika och svepa nära. Utanför häckningstiden är de skygga och håller avstånd.

Detta är den fråga som väcker mest känslor: tar skatan död på småfåglarna? Svaret är nyanserat — ja, skator plundrar bon, men nej, de utrotar inte småfåglarna. Det är två olika saker.

Ja, skator plundrar bon

Det stämmer att skator tar ägg och ungar ur andra fåglars bon under häckningen. Att se en skata plundra ett koltrastbo i den egna häcken är obehagligt, och det kan slå ut en enskild kull. Skator är opportunister som utnyttjar de bon de hittar — precis som ekorrar, kråkor, katter och många andra.

Men småfåglarnas populationer påverkas inte

När forskare undersökt saken i stor skala hittar de däremot ingen effekt på småfåglarnas populationer. Brittiska ornitologiska studier — bland annat en genomgång av 35 års häckningsdata från BTO — visar att det finns lika många småfåglar där skatorna är många som där de är få. Nedgångar hos småfåglar beror i stället i huvudsak på jordbrukets omvandling och förlorade livsmiljöer, inte på skator. Också svenska källor konstaterar att någon sådan påverkan inte har kunnat fastställas vetenskapligt.

Lokalt kan det märkas — populationen klarar sig ändå

Nyansen är att skator lokalt, i en enskild trädgård eller stadspark med många skator, kan pressa enskilda arter som koltrast en säsong. Men på det stora hela jämnas det ut: fler bon lyckas på andra håll, och arten som helhet klarar sig. Skatan är dessutom själv ett bytesdjur och blir i genomsnitt bara runt två och ett halvt år gammal i det vilda. Vill du hjälpa småfåglarna gör du mest nytta genom att skydda deras boplatser och mat — inte genom att bekämpa skatan.

Vill du hjälpa mesar, finkar och koltrastar är det bästa du kan göra att ge dem skyddade boplatser och en matplats där skatan inte kommer åt. Det gynnar småfåglarna långt mer än att jaga bort skatan.

Täta, taggiga buskar

Småfåglar som bygger i täta, taggiga buskar — berberis, hagtorn, häckar — är svåra för skatan att komma åt. Behåll och plantera sådant buskage där småfåglarna kan häcka skyddat. Öppna, glesa träd gör bona lätta att plundra; tät grönska gör tvärtom.

Holkar med rätt håldiameter

Sätt upp småfågelholkar med liten håldiameter — omkring 28–32 mm för mesar. Hålet är då för litet för att skatan ska nå in, och en holk skyddar kullen bättre än ett öppet bo. Placera holken skyddat och en bit upp.

Burfoderautomat vid fågelbordet

Byt det öppna fågelbordet mot en burfoderautomat — en fröautomat omgiven av ett galler där bara småfåglar kommer in, men skatan stängs ute. Mata gärna nära skyddande buskar så att småfåglarna snabbt kan ta skydd, och undvik stora öppna bord som skator dominerar. Mer i vår guide om att skydda fågelbordet mot skator.

• Behåll och plantera täta, taggiga buskar där småfåglar kan häcka skyddat.
• Sätt upp holkar med liten håldiameter (ca 28–32 mm) som skatan inte når in i.
• Byt öppet fågelbord mot en burfoderautomat med galler.
• Mata nära skyddande buskage, inte på stora öppna ytor.
• Städa bort fröspill så att det inte lockar skator och råttor.

Skator är extremt smarta och lär sig snabbt vad som är ofarligt. En stel plastuggla genomskådas på några dagar. Det som fungerar är rörelse och oförutsägbara reflexer — och även då som ett komplement.

Rörelse och reflex

Det mest effektiva mot en kråkfågel är rörliga, reflekterande skrämmor: vindsnurror, blänkande band och skivor som rör sig och kastar ljusblixtar oförutsägbart. Eftersom mönstret ständigt ändras är det svårare för skatan att vänja sig än vid en attrapp som alltid ser likadan ut. Sätt dem där skatorna håller till — vid fågelbordet, fruktträdet eller taknocken.

Flytta och variera

Nyckeln är att flytta och variera skrämmorna med några dagars mellanrum. Står en skrämma stilla för länge lär sig skatan att den är harmlös. Kombinera gärna olika typer och byt plats, så håller effekten i sig längre.

Vad som fungerar sämre

Stela attrapper (plastugglor, rovfåglar) och ultraljud har svag och kortvarig effekt på skator, som snabbt räknar ut att inget farligt händer. Lägg hellre krutet på att ta bort maten och skydda fågelbordet — skrämsel ensamt räcker sällan. Mer i vår guide om skrämmor mot skator.

Skator kommer dit det finns lättåtkomlig mat. Tar du bort maten tar du bort skälet för dem att stanna — det är den enskilt viktigaste åtgärden och den som ligger till grund för allt annat.

Kattmat och hundmat

Låt aldrig kattmat eller hundmat stå framme ute. En skål med kattmat på trappan är en tillförlitlig skatmagnet. Mata husdjuren inomhus, eller ta in skålen så fort de ätit.

Kompost och sopor

En öppen kompost med matrester är en buffé. Använd en sluten kompostbehållare, gräv ner matavfall, och se till att sopkärlen är tättslutande. Samma åtgärder håller borta både skator och råttor.

Fågelbord och fallfrukt

Mata småfåglarna sparsamt, städa upp fröspill under bordet och använd en spillbricka — ett lager frön på marken drar till sig skator. Plocka också upp fallfrukt under fruktträden på hösten, som annars lockar både skator och andra djur.

Få fåglar bär på så mycket folktro som skatan. Två av de vanligaste föreställningarna håller inte för en närmare granskning.

"Skator stjäl blanka saker"

Bilden av den tjuvaktiga skatan som snor ringar och smycken är djupt rotad — men felaktig. När forskare vid University of Exeter testade saken 2014 fann de ingen dragning till blanka föremål. Tvärtom var skatorna neofoba — rädda för nya, okända saker. I 64 försök rörde en skata ett blankt föremål bara två gånger, och släppte det direkt. Myten lever kvar för att vi lägger märke till de få gånger en skata nappar något blankt, men glömmer alla gånger den struntar i det.

"En skata betyder otur"

Ramsan om att en ensam skata bådar sorg ("one for sorrow") är gammal folktro utan verklighetsgrund. En ensam skata är oftast bara en fågel vars partner sitter utom synhåll — skator lever i par året runt.

"Skator utrotar småfåglarna"

Också detta är en myt på populationsnivå. Som vi gått igenom ovanplundrar skator visserligen bon, men storskaliga studier visar ingen effekt på småfåglarnas antal. Nedgångarna beror på förändrat landskap, inte på skator.

Skatan skiljer sig juridiskt från de flesta vilda fåglar: som kråkfågel har den allmän jakttid. Men det betyder inte att du kan göra vad som helst i villaträdgården.

Kråkfågel med allmän jakttid

De allra flesta vilda fåglar är fredade året om, men skatan — liksom kråka och kaja — har en allmän jakttid som infaller under hösten och vintern. De exakta datumen skiljer sig mellan landsdelar och ses över med jämna mellanrum vid Naturvårdsverkets jakttidsöversyner. Kontrollera därför alltid de aktuella jakttiderna för ditt län hos Naturvårdsverket eller Jägareförbundet innan du utgår från ett datum.

Men inte hur som helst i tätbebyggt

Jakt får inte ske var och hur som helst. I tätbebyggt område, som ett villaområde, får skjutvapen inte användas utan tillstånd från polisen, och säkerheten går alltid först. För villaägaren är de realistiska och lagliga vägarna därför de icke-dödliga: ta bort maten, skydda småfåglarna och skrämma skonsamt. Vid allvarlig skada kan skyddsjakt vara möjlig, men den görs av jägare med rätt tillstånd.

Aktiva bon får inte störas

Häckande fåglar, deras ägg och bon är skyddade under häckningen — du får inte riva ett aktivt skatbomed ägg eller ungar. Ett tomt bo kan däremot tas bort utanför häckningstiden. Mer om det i vår guide om skatbo i trädgården.

Att förstå skatan gör det lättare att leva med den. Bakom det dåliga ryktet finns en av trädgårdens mest fascinerande fåglar.

En av de smartaste fåglarna

Skatan tillhör kråkfåglarna, familjen som räknas till de mest intelligenta fåglarna över huvud taget. Den löser problem, minns platser och individer, och är ett av mycket få djur — och den enda kända fågeln — som visat självigenkänning i spegel. Den påhittigheten är också skälet till att den så snabbt genomskådar stela skrämmor.

Livslånga par och vinterflockar

Skator lever i livslånga, monogama par som håller ett revir året runt. Unga och icke-häckande fåglar samlas däremot i flockar på 20–50 individer eller fler, särskilt vintertid, och på våren kan man se stökiga samlingar när par bildas. Det är oftast dessa flockar man reagerar på, inte det stationära paret.

Bo, ägg och ungar

Paret bygger tillsammans det stora, taktäckta risboet och häckar mars–maj. Honan lägger normalt 5–8 ägg (sällsynt upp till tio), som kläcks efter omkring 17–18 dagar. Ungarna lämnar boet efter ungefär 22–29 dagar. Skator får en kull om året, och boplundringen är som mest intensiv just under den period då de matar sina egna ungar.

Allätare och stannfågel

Skatan är allätare: på sommaren mest insekter, larver, daggmask, spindlar och snäckor, resten av året även frön, frukt, matrester, as och det den kan ta från andra fåglars bon. Den är stannfågeli större delen av landet och stannar i sitt revir året om, medan skator längst i norr kan flytta söderut på vintern. Enskilda skator kan bli upp till 16 år gamla, även om de flesta lever betydligt kortare.