Duvor — spillningen, hälsoriskerna och hur du skrämmer och stänger ute dem.

En enstaka duva är ingen fara. Problemet börjar när de bosätter sig på ditt tak, din balkong eller i din trädgård: den frätande spillningen fräter på fasad och plåt, bon täpper till hängrännor och ventilation, och i värsta fall kan intorkad spillning sprida papegojsjuka. Den goda nyheten är att duvor går att stänga ute helt — men det handlar om utestängning och skrämsel, inte bekämpning, eftersom fåglar är fredade.

I svenska hem är det två duvor som ställer till mest: stadsduvan (förvildad tamduva) på byggnader i stan, och ringduvan som betar av kål och ärter i trädgården. Den här guiden går igenom hur du känner igen dem, riskerna med spillningen, hur du skräms och stänger ute dem med piggar, nät och fågelskrämma — och vad du faktiskt får göra enligt lagen.

Tre duvarter dominerar i och kring svenska hem. Att veta vilken du har spelar roll, för de orsakar olika problem och omfattas av olika regler.

Stadsduva / tamduva

Stadsduvan är en förvildad tamduva som härstammar från klippduvan (Columba livia), och finns i stort sett i varje svensk stad. Den är grå med skiftningar i grönt och lila på halsen och två mörka vingband, men färgen varierar mycket (vita, brokiga, nästan svarta individer förekommer). Den häckar på klipphyllornas stadsmotsvarigheter — fönsterbleck, takfötter, balkonger, broar och vindar — kan föröka sig i stort sett året runt och lever gärna på matspill och fågelmatning. Det är den här duvan som orsakar de klassiska byggnadsproblemen.

Ringduva

Ringduvan (Columba palumbus) är Sveriges största duva och känns igen på den vita halsfläckenoch de vita vingbanden som syns tydligt i flykten (ungfåglar saknar halsfläcken). Den är en trädgårds- och jordbruksfågel som äter frön och frukter och kan göra rejäl skada på kål, ärter och andra grödor — dels genom att äta, dels genom att spillningen förorenar skörden. Ringduvor flockas gärna; under flytten kan hundratusentals passera Falsterbo en bra dag.

Turkduva

Turkduvan (Streptopelia decaocto) är ljust gråbeige med ett smalt svart halvhalsband i nacken och ett monotont, trestavigt kutter. Den spred sig över Europa under 1900-talet och håller gärna till nära hus och fågelbord i villaområden. Den gör sällan stor skada men kan bli många och högljudda där det finns gott om fågelmat.

Duvproblem handlar sällan om själva fågeln och nästan alltid om vad den lämnar efter sig. Spillningen är huvudpersonen: frätande, halkig och full av bakterier.

Frätande spillning

Duvspillning är sur och fräter med tiden på fasadputs, målad plåt, sten och billack. Den missfärgar, luktar och gör balkonger, trappor och gångar hala och osnygga. På kulturbyggnader och statyer är den ett välkänt underhållsproblem. Ju längre den får ligga, desto mer skada — och desto mer lockar den dessutom fler duvor, som dras till platser där andra redan trivs.

Igensatta hängrännor och ventilation

Bon, fjädrar och spillning täpper till stuprör, hängrännor, ventilationsöppningar och skorstenar. Följden blir att vatten inte leds bort som det ska, med risk för fukt- och vattenskador i tak och fasad. En duvkoloni på vinden kan dessutom förstöra isolering och lämna urin- och spillningsindränkta partier som luktar.

Parasiter från bona

Duvbon är fulla av fågelkvalster och fågellöss. När ungarna flyger ut eller ett bo överges kan dessa parasiter vandra in i bostaden i jakt på ny värd och bita människor (kliande stick, ofta i närheten av fönster och ventiler där bona suttit). Det är ett vanligt och obehagligt följdproblem av bon på balkong och fönsterbleck.

De flesta blir aldrig sjuka av duvor, men spillningen kan bära smittämnen — och den största risken uppstår faktiskt när du städar gammal, intorkad spillning utan skydd.

Papegojsjuka (psittakos)

Duvor kan bära bakterien Chlamydia psittaci, som orsakar papegojsjuka (psittakos, ornitos) — en anmälningspliktig sjukdom. Många smittade fåglar är helt symtomfria. Människa smittas framför allt genom att andas in damm från intorkad spillning och sekret. Sjukdomen ger ofta influensaliknande symtom (feber, muskelvärk, huvudvärk) men kan bli allvarlig med lunginflammation; inkubationstiden är vanligen omkring tio dagar. Den behandlas med antibiotika. Får du feber och hosta efter att ha städat duvspillning — berätta för vården att du utsatts för fågelträck.

Salmonella och annat

Spillningen kan även innehålla Salmonella och andra tarmbakterier. Praktiskt betyder det: låt aldrig mat eller ytor där du lagar mat komma i kontakt med duvspillning, och tvätta händerna noga efter allt arbete med fåglar, bon eller träck.

Eftersom fåglar är fredade handlar duvbekämpning om att göra platsen ogästvänlig, inte om att döda. Det finns två spår: fysisk utestängning (piggar, nät, tätning) som är permanent, och skrämsel(skrämmor, ljud, reflexer) som är billigt men bara fungerar över tid som komplement.

Fysisk utestängning — det som håller

Fågelpiggar (rader av trubbiga rostfria spikar) monterade på fönsterbleck, takfötter, skyltar och andra landningsytor gör det omöjligt för duvor att sitta — den mest permanenta och pålitliga lösningen. Fågelnät spänns för balkonger, ljusgårdar, under tak och över odlingar och stänger ute duvorna helt. Ett annat effektivt grepp är att göra breda sittytor lutande (minst 45°) med en list eller plåt, så att fågeln helt enkelt glider av. Täta samtidigt håligheter där de kan bygga bo. Läs mer i vår guide om fågelpiggar och nät.

Skrämmor — komplement, inte mirakel

Skrämselmetoder — rovfågelsiluetter och fågelskrämmor, reflekterande band och skivor, ballonger med "ögon", samt ljudskrämmor — kan få bort duvor ett tag. Problemet är tillvänjning: duvor är smarta och lär sig snabbt att en orörlig plastuggla eller ett ljud är ofarligt. De fungerar bäst om du flyttar och varierar dem ofta, och allra bäst i kombination med att ta bort maten och stänga de attraktivaste sittplatserna. Som förstahjälp och komplement är en fågelskrämma billig och enkel; som enda åtgärd räcker den sällan. Mer i vår guide om skrämmor mot duvor — och vill du jämföra modeller har vi rankat åtta i fågelskrämma bäst i test.

• Fågelpiggar på fönsterbleck, takfot, skyltar och räcken — permanent mot sittande duvor.
• Fågelnät för balkong, odling och håligheter — stänger ute helt.
• Gör breda sittytor lutande (≥ 45°) så fåglarna glider av.
• Täta håligheter där duvor kan bygga bo.
• Fågelskrämma / reflexer / ljud — flytta och variera ofta; komplement, inte enda lösning.
• Ta bort maten först — utan mat blir alla andra åtgärder mycket effektivare.

Duvor stannar där det finns mat. Den vanligaste orsaken till att duvor etablerar sig vid ett hus är, medvetet eller omedvetet, en matkälla — och tar du bort den försvinner ofta halva problemet av sig självt.

Sluta mata duvor, och prata gärna med grannar som gör det — en enda matande granne kan försörja en hel koloni. Fågelbord är en klassisk fälla: spillet under bordet drar duvor. Använd fågelmatare med spillbricka, mata sparsamt och städa upp under bordet, eller pausa matningen helt om duvorna tagit över. Håll komposten sluten, plocka fallfrukt, förvara djurmat inomhus och lämna inte matrester framme på balkong eller uteplats. I ett kvarter utan lättåtkomlig mat blir piggar, nät och skrämmor betydligt effektivare.

I trädgården är det oftast ringduvan, inte stadsduvan, som är boven. Den betar av köksträdgården och kan tömma en rad kål eller ärter på kort tid, särskilt i flock.

Ringduvor är särskilt förtjusta i kålväxter (broccoli, kål, brysselkål), ärter, klöver, spannmål och nysådda frön och plantor. Skyddet är fysiskt: fiberduk eller insektsnät över odlingsbäddarna hindrar dem från att komma åt, och ett nät över bärbuskar räddar skörden. På öppna ytor hjälper reflekterande band och skrämmor, men liksom i staden vänjer sig ringduvorna, så flytta dem ofta. Fredade plantor under duk från sådd tills de är stora nog att klara sig är den säkraste metoden.

Vilda fåglar är i grunden fredade i Sverige — du får inte döda, fånga eller störa dem, och du får normalt inte förstöra ett bo med ägg eller ungar. Därför är utestängning och skrämsel privatpersonens väg. Men det finns viktiga undantag att känna till.

Stadsduva (tamduva) på anläggning

För tamduva/stadsduva finns särskilda regler: en jakträttsinnehavare får under 1 juli–30 juni bedriva jakt efter tamduva i en anläggning (till exempel en byggnad) för att förhindra skada eller olägenhet. Som boende är det dock sällan aktuellt att själv jaga — det praktiska och lagliga för dig är att stänga ute och skrämma, och vid större problem anlita ett skadedjursföretag som arbetar enligt gällande regler.

Ringduva — jakttid och skyddsjakt

Ringduvan är jaktbart vilt med allmän jakttid under hösten och vintern (de exakta datumen varierar mellan landsdelarna — kolla Naturvårdsverkets aktuella jakttider). Vid stora skador på gröda kan skyddsjakt bli aktuell även under övrig tid. Sådan jakt bedrivs av jakträttsinnehavaren, inte av villaägaren själv.