Kråka — en av naturens smartaste fåglar, i soptunnan och gräsmattan.

Kråkan är en av de mest intelligenta fåglar vi har, och det märks. Den lär sig snabbt var det finns mat, kommer ihåg ansikten, och genomskådar de flesta knep vi försöker med. I trädgården blir den ett problem när den river upp soporna, gräver hål i gräsmattan, tömmer fågelbordet eller blir närgången vid boet under häckningen. Men den skadar aldrig själva huset — allt handlar om mat och om att försvara sina ungar.

Just därför är också lösningen enkel i teorin: ta bort maten. En kråka som inte hittar något ätbart flyttar vidare. Det handlar om att säkra sopor och kompost, åtgärda larverna som får kråkan att gräva i gräsmattan, skrämma skonsamt med rörelse och reflex, och ha tålamod med de få veckor på försommaren då kråkorna försvarar boet. Den här guiden går igenom hur du känner igen kråkan, vad som fungerar, och vad lagen säger.

Den kråka vi ser i Sverige är gråkråkan, lätt att känna igen på den gråa kroppen och den svarta "huvan". Den är stor, kraftig och rör sig med självsäkra, gående steg på marken.

Utseende

Gråkråkan (Corvus cornix, som ibland förs som en underart till svartkråkan Corvus corone) är 44–51 cm lång med ett vingspann på 84–100 cm och väger omkring 510 gram — betydligt större än kajan. Kroppen är grå, medan huvud, bröst, vingar och stjärt är svarta. I södra och västra Europa finns i stället den helsvarta svartkråkan, men i Sverige är det gråkråkan som gäller.

Läte

Kråkans läte är ett hårt, raspigt "krror-krror" som upprepas — kraftigare och djupare än kajans käcka "kja". Den varnar högljutt för katter och rovfåglar och samlas i stojande flockar på kvällarna.

Kråka, kaja, korp eller skata?

Kajan är mindre, med grå nacke och ljus blick. Korpen är mycket större, helsvart och med kilformad stjärt och ett djupt "korp-korp". Skatanär svartvit med lång stjärt. Bara gråkråkan har den karakteristiska gråa kroppen med svart huva. Mer i vår guide om att känna igen kråkan.

Kråkans problem handlar om mat och om häckningen. Den är en opportunistisk allätare med skarp intelligens, och det märks i soptunnan, på gräsmattan och vid boet — men inte på själva huset.

Rivna sopor och tömd kompost

Kråkor river gärna upp sopsäckar, öppnar dåligt slutna kärl och rotar i kompostenefter matrester, och sprider ut innehållet. En trädgård med lättåtkomlig mat blir snabbt ett kråkrevir — och samma mat drar till sig råttor. Mer i vår guide om kråkor i soporna.

Hål i gräsmattan

Kråkor gräver hål och drar upp grästorv i gräsmattan. Det ser ut som ren skadegörelse, men kråkan är oftast ute efter larver i marken — och grävandet är ett tecken på att du har ett larvproblem. Åtgärdar du larverna slutar kråkorna gräva. Mer i vår guide om kråkor som gräver i gräsmattan.

Tömt fågelbord och nysått

Kråkan tömmer gärna fågelbordet och kan dra upp nysådda frön och plantor i landet. Den tar också fallfrukt och det den kommer åt på uteplatsen.

Oljud och attacker vid boet

Kråkor är högljudda och kan skräna tidigt. Under häckningen blir de dessutom närgångna vid boet och kan dyka mot katter, hundar och människor som kommer för nära ungarna. Det är övergående och handlar om försvar, inte aggression — mer i avsnittet om attackerande kråkor.

Allt börjar med maten. En kråka som inte hittar något ätbart i din trädgård har ingen anledning att stanna. Det här är den enskilt viktigaste — och billigaste — åtgärden.

Säkra sopor och kompost

Håll sopkärlen tättslutande och ställ inte ut sopsäckar öppet — kråkan river upp dem på nolltid. Använd en sluten kompostbehållare och gräv ned matrester i stället för att lägga dem synligt. Det håller borta både kråkor och råttor.

Kattmat, fågelbord och fallfrukt

Låt aldrig kattmat eller hundmat stå ute. Mata småfåglarna sparsamt, städa upp fröspill och använd gärna en burfoderautomat som stänger ute stora fåglar. Plocka upp fallfrukt under fruktträden på hösten.

Ta bort maten är grunden

Ingen skrämma i världen håller i sig om det samtidigt finns gott om mat. Kombinera alltid skrämsel och andra åtgärder med att ta bort lockelsen — det är det som verkligen gör trädgården ointressant för kråkorna över tid.

• Håll sopkärlen tättslutande och ställ aldrig ut öppna sopsäckar.
• Använd sluten kompost och gräv ned matrester.
• Låt ingen kattmat eller hundmat stå ute.
• Mata småfåglar sparsamt och städa upp fröspill.
• Plocka upp fallfrukt under fruktträden.

En gräsmatta full av små hål och uppdragen torv ser ut som meningslös skadegörelse, men kråkan gör faktiskt dig en tjänst: den avslöjar ett larvproblem under grästorven.

Varför de gräver

Kråkor — och ibland grävling och skator — gräver i gräsmattan för att komma åt larver strax under ytan, framför allt harkrankslarver("leatherjackets") och larver av ollonborre och andra bladhorningar. Är gräsmattan full av larver blir den en buffé, och kråkorna återkommer så länge maten finns kvar.

Åtgärda larverna, inte kråkan

Nyckeln är att ta bort orsaken. Behandlar du gräsmattan mot larverna — biologiskt med nyttonematoder som söker upp och dödar larverna, vid rätt tidpunkt på säsongen — försvinner maten och därmed skälet för kråkorna att gräva. En frisk, väldränerad och inte överbevattnad gräsmatta är dessutom mindre attraktiv för de larvläggande insekterna. Mer i vår guide om kråkor som gräver i gräsmattan.

Kråkan är en av de svåraste fåglarna att skrämma, just för att den är så smart. Skrämmor fungerar, men bara som ett komplement och bara om du använder dem rätt.

Rörelse och reflex

Det som fungerar mot en kråka är rörelse och oförutsägbara reflexer: reflekterande band och skivor, vindsnurror och blänkande remsor som rör sig i vinden och kastar ljusblixtar. Sätt dem där kråkorna håller till — vid soptunnan, fågelbordet eller på gräsmattan — och rikta in dig på rörelsen snarare än på en stel figur.

Flytta och variera

Nyckeln är att flytta och variera skrämmorna med några dagars mellanrum. En kråka som ser samma sak på samma plats i en vecka räknar snabbt ut att den är ofarlig. Kombinera olika typer och byt plats, så håller effekten i sig längre.

Vad som fungerar sämre

Stela plastugglor och rovfågelsattrapper genomskådas på några dagar, och ultraljudhar svag effekt på kråkor. De löser aldrig ett problem på egen hand. Lägg krutet på att ta bort maten — skrämsel är ett komplement. Mer i vår guide om skrämmor mot kråkor.

Att bli attackerad av en kråka känns dramatiskt, men det är nästan alltid ett föräldrapar som försvarar sina ungar — och det går över av sig självt på några veckor.

Varför de dyker

Under häckningen på försommaren, särskilt när ungarna just lämnat boet och sitter hjälplösa på marken eller i buskar, blir kråkföräldrarna modiga och närgångna. De skränar, dyker och kan snudda vid huvudet på katter, hundar och människor som kommer för nära. De siktar för att skrämma, inte för att skada, och attackerna upphör så snart ungarna klarar sig själva.

Så gör du under de veckorna

Ta det praktiskt: undvik platsen där en unge sitter om du kan, gå en annan väg, och skydda huvudet med en keps, paraply eller upplyft hand om du måste passera. Kråkor känner igen ansikten och riktar sig mot den de uppfattat som hot, så att hålla avstånd hjälper. En unge på marken är oftast inte övergiven — föräldrarna matar den fortfarande — så låt den vara.

Kråkor tar ägg och ungar ur andra fåglars bon, och det väcker oro för småfåglarna. Precis som för skatan är svaret nyanserat.

Ja — men det är en del av födan

Kråkan är allätare och tar visserligen ägg och små ungar när tillfälle ges, men det är bara en del av en bred diet som mest består av as, insekter, larver, säd, frukt och matrester. Att se en kråka plundra ett bo är obehagligt och kan slå ut en enskild kull.

Populationerna påverkas inte

På det stora hela visar forskningen dock ingen effekt på småfåglarnas populationer av kråkfåglarnas boplundring. Den mest kända genomgången gäller skatan, där 35 års häckningsdata inte kunde koppla fler kråkfåglar till färre småfåglar; nedgångar hos småfåglar beror i huvudsak på jordbruk och förlorade livsmiljöer. Vill du hjälpa småfåglarna gör du mest nytta genom att skydda deras boplatser med täta buskar och holkar — inte genom att bekämpa kråkan.

Kråkan skiljer sig juridiskt från de flesta vilda fåglar: som kråkfågel har den allmän jakttid. Men i villaträdgården är det ändå de icke-dödliga åtgärderna som gäller.

Kråkfågel med allmän jakttid

De flesta vilda fåglar är fredade året om, men kråkan — liksom kaja och skata — har en allmän jakttid som infaller under hösten och vintern. De exakta datumen skiljer sig mellan landsdelar och ses över med jämna mellanrum, så kontrollera alltid de aktuella jakttiderna för ditt län hos Naturvårdsverket eller Jägareförbundet.

Aktiva bon är skyddade — och inte skjutvapen i villaområde

Oavsett jakttid är häckande fåglar, deras ägg och bon skyddade under häckningen. I tätbebyggt område får skjutvapen dessutom inte användas utan tillstånd från polisen, och säkerheten går först. För villaägaren är den realistiska och lagliga vägen därför de icke-dödligaåtgärderna: ta bort maten, åtgärda larverna, skrämma och ha tålamod vid boet. Vid allvarlig skada kan skyddsjakt vara möjlig, men den görs av jägare med rätt tillstånd. Mer i vår guide om fredning och jakt.

Bakom det dåliga ryktet finns en anmärkningsvärt intelligent fågel. Att förstå kråkan gör det lättare att förstå varför den är så svår att lura — och när den blir ett problem.

Intelligensen

Kråkfåglar hör till de mest intelligenta fåglarna över huvud taget, med en välutvecklad hjärna som ger avancerad problemlösning. Kråkor kommer ihåg ansikten, lär sig av varandra och genomskådar snabbt statiska skrämmor. Det är precis den förmågan som gör att lösningen måste vara att ta bort maten, inte att försöka överlista fågeln.

Revir och par

Till skillnad från den kolonihäckande kajan häckar kråkan i enstaka, revirhävdande par. Paret bygger ett stort risbo högt i ett träd och försvarar reviret under häckningen. Utanför häckningstiden är kråkor däremot sällskapliga och samlas i stora flockar på gemensamma övernattningsplatser.

Bo och ungar

Kråkan lägger 3–6 ägg med häckningsstart i slutet av mars eller början av april. Honan ruvar och båda föräldrarna matar ungarna. Det är när ungarna just blivit flygga på försommaren som föräldrarna är som mest närgångna vid boet.

Stannfågel eller flyttfågel

I Sverige är kråkan både och: nordliga populationer flyttar söderut på vintern, medan sydliga stannar året runt. Arten är livskraftig och vanlig i hela landet, från öppet jordbrukslandskap till mitt inne i städerna.